burzum - a lost forgotten sad spirit
The Fire in the Sky is Extinguished
Blue Waters no Longer Cry
The Dancing of Trees Has Stopped
The Stream of Freshness from Cold Winds
Exists no Longer
The Rain Has Stopped to Drip
From the Sky
Still Dripping Exists
From the Veins of a Nearly Dead Boy
Once There Was Hatred
Once There Was Cold
Now
There is Only
A Dark Stone Tomb
With an Altar
An Altar which
Serves As a Bed
A Bed of Eternal Sleep
The Dreams of the Human in Sleep
Are Dreams of Relief
A Gate out of Hell
Into the Void of Death
Yet Undisturbed
The Human Sleep
And One Day
Will the Grave Be Unlocked
And the Soul
Must Return to His World
But This Time as
A Lost Forgotten Sad Spirit
Doomed
To Haunt
Endlessly
burzum - black spell of destruction
Hear my Sword
...in the Making
Of my Spell
Literally
Damkuna, Iftraga
Sheb Nigurepur, Dafast
The World's Tragedy, Is Served at My Feast
burzum - alfadanz
Tefldu í túni,
Teitir váru,
Var þeim vettergis
Vant ór gulli,
Uns þrjár kvámu
Ã?ursa meyjar
Ámáttkar mjök
Ã?r Jötunheimum.
Ã?á gengu regin öll
Á rökstóla,
Ginnheilög goð,
Ok um þat gættusk,
Hverir skyldi dverga
Dróttir skepja
Ã?r Brimis blóði
Ok ór Bláins leggjum.
Ã?ar var Móðsognir
Mæztr of orðinn
Dverga allra,
En Durinn annarr;
Ã?eir mannlíkun
Mörg of gørðu
Dvergar í jörðu,
Sem Durinn sagði.
Nýi, Niði,
Norðri, Suðri,
Austri, Vestri,
Alþjófr, Dvalinn,
Nár ok Náinn
Nípingr, Dáinn
Bívurr, Bávurr,
Bömburr, Nóri,
Ánn ok Ánarr,
Ã?inn, Mjöðvitnir.
Veggr ok Gandalfr,
Vindalfr, Ã?orinn,
Ã?rár ok Ã?ráinn,
Ã?ekkr, Litr ok Vitr,
Nýr ok Nýráðr,
Reginn ok Ráðsviðr,
Nú hefi ek dverga,
Rétt of talða.
Fíli, Kíli,
Fundinn, Náli,
Hefti, Víli,
Hannar, Svíurr,
Billingr, Brúni,
Bíldr ok Buri,
Frár, Hornbori,
Frægr ok Lóni,
Aurvangr, Jari,
Eikinskjaldi.
Mál er dverga
Í Dvalins liði
Ljóna kindum
Til Lofars telja,
Ã?eir er sóttu
Frá salar steini
Aurvanga sjöt
Til Jöruvalla.
Mál er dverga
Í Dvalins liði
Ljóna kindum
Til Lofars telja,
Ã?eir er sóttu
Frá salar steini
Aurvanga sjöt
Til Jöruvalla.
Nýi, Niði,
Norðri, Suðri,
Austri, Vestri,
Alþjófr, Dvalinn,
Nár ok Náinn
Nípingr, Dáinn
Bívurr, Bávurr,
Bömburr, Nóri,
Ánn ok Ánarr,
Ã?inn, Mjöðvitnir.
Nýi, Niði,
Norðri, Suðri,
Austri, Vestri,
Alþjófr, Dvalinn,
Nár ok Náinn
Nípingr, Dáinn
Bívurr, Bávurr,
Bömburr, Nóri,
Ánn ok Ánarr,
Ã?inn, Mjöðvitnir.
Veggr ok Gandalfr,
Vindalfr, Ã?orinn,
Ã?rár ok Ã?ráinn,
Ã?ekkr, Litr ok Vitr,
Nýr ok Nýráðr,
Reginn ok Ráðsviðr.
Fíli, Kíli,
Fundinn, Náli,
Hefti, Víli,
Hannar, Svíurr,
Billingr, Brúni,
Bíldr ok Buri,
Frár, Hornbori,
Frægr ok Lóni,
Aurvangr, Jari,
Eikinskjaldi.
Nú hefi ek dverga,
Rétt of talða.
burzum - balferd baldrs
En Edirnir tokulu lik Baldrs ok Flutti til saever. Hringhorni het skip
Baldrs. Hann var allra skipa mestr. Hann vildu godin fram setja ok gera par
a balfgr Baldrs. En skipit gekk hvergi fram. Pa var sent i Jgtunheima eptir
gygi peiri er Hyrrokkin het. En er hon kom ok reid vargi ok hafdi hoggorm at
taumu pa hljop hon af hestinum, en Odinn kalladi til berserki fjora at gaeta
hestsins, ok fengu peir eigi hadit nema peir feldi hann. Pa gekk Hyrrokkin a
framstafn nokkvans ok hratt fram i fyrsta vidbbragdi sva at eldr hraut or
hlunnunum ok lond oll skulfu. Pa vard Porr reidr ok greip hammarin ok myndi
pa brjota hofud hennar adr en godin oll badu henni fridar. Pa var borit ut
a skipit lik Baldrs, ok er pat sa kona hans Nanna Nespsdottir pa sprakk hon
af harmi ok do. Var hon borin a balit ok slegit i eldi. Pa stod Porr at ok
vigdi balit med Mjolni. En fyrir fotum hans rann dvergr nokkur. Sa er Litr
nefndr. En Porr spyrndi foeti sinum a hann ok hratt honum i eldinn ok brann
hann.
burzum - blóðstokkinn
Hljóðs bið ek allar
Helgar kindir,
Meiri ok minni
Mögu Heimdallar;
Viltu at ek, Valföðr,
Vel fyr telja
Forn spjöll fira,
Ã?au er fremst of man.
burzum - dominus sathanas
burzum - jesu død
En skikkelse lå der på abkken
Så vond at de blomster rundt visnet
En dyster sjel lå der på bakken
Så kald at alt vann ble til is
En skygge da falt over skogen
Da skikkelsens sjel visnet bort
For skikkelsens sjel var en skygge
En skygge av vondskapens makt
burzum - ansuzgardaraiwo
Voices from the spirit world can be heard through the dark
winternights, the heartbeats of the spirit. It is the holy twelve
days of Yule. Dark shapes can be seen in the sky; riders of
death. They suddenly charge down from the clouds in wonderful
wilderness; kings and chieftains, thieves and murderers - all in
the same phalanx, drifting mysteriously through the air on spirit
horses, arriving when least expected. Black shields, furs from
bear and wolf, shining blades, open wounds and ropes still tied
around their necks; they are Wuotan's pack of warges, the undead
and the dead - the immortal warriors of Ansuzgarda! The
werewolves haunt the sacred twelve days of Yule in packs, looking
after the living; hail the sacred traditions, hail the spirits of
the dead, hail the holy ritual of Wuotan, or face the wrath of
the Ansuz and the hooves of Sleipnir. Face the Ansuzgardaraiwo!
burzum - beholding the daughters of the firmament
I wonder how winter will be
With a spring that I shall never see
I wonder how night will be
With a day that I shall never see
I wonder how life will be
With a light that I shall never see
I wonder how life will be
With a spring that I shall never see
I wonder how winter will be
With a pain that lasts eternally
In every night there's a different black
In every night I wish that I was back
To the time when I rode
Through the forests of old
In every winter there's a different cold
In every winter I feel so old
So very old as the night
So very old as the dreadful cold
I wonder how life will be
With a death that I shall never see
I wonder why life must be
A life that lasts eternally
I wonder how life will be
With a death that I shall never see
I wonder why life must be
A life that lasts eternally
burzum - budstikken
La pilen vandre fra gud til gud,
I hele den hvide verden.
La pilen sendes fra hus til hus,
Til hele vår åsaslekt.
Til hvert eneste barn av gudeætt.
Til hver eneste åsamann.
Ã?kstid er her, og piltid.
Spydtid er her, og sverdtid.
Finn brynjen frem, og hjelm.
Finn skjoldet frem, og sax.
Fortidens guder reiser seg,
Fra gudeblodets evige minne.
Ubesudlet. uforgiftet.
Ã?sgards røde gull. de er ennu her!
Hør gjallarhornet kalle,
Til hver eneste åsamann.
Hør vinden stille suse;
Ã?nder fra fortidens land.
Gode ånder fra sinnets dyp,
Som ørkenguden aldri nådde,
Fra forfedrelandets gamle kilde,
Fra den gamle urdarbrønnen.
Valkyrjer vene. fremmad for tjod og forfedreland.
Einherjer ekte. samles til strid i åsaland.
Hirden heil. fremmad for vårt blod og all vår jord.
Fylking fremmad! fylking marsj!
La pilen vandre fra gud til gud,
I hele den hvide verden.
La pilen sendes fra hus til hus,
Til hele vår vaneslekt.
Fortidens guder reiser seg,
Fra gudeblodets evige minne.
Ubesudlet. uforgiftet.
Ã?sgards røde gull. vi er ennu her!
Gode ånder fra sinnets dyp,
Som ørkenguden aldri nådde,
Fra forfedrelandets gamle kilde,
Fra den gamle urdarbrønnen.
Fell den feige fiendeflokken;
Jotner og trollpakk,
Gygjar og de som bryter eder.
La deres blod gjødsle vår jord
Jhow
burzum - burzum
When night falls
She cloaks the world
In impenetrable darkness.
A chill rises
From the soil
And contaminates the air
Suddenly...
Life has new meaning.
burzum - channelling the power of souls into a new god
burzum - daudi baldrs
Pat er upphaf pessar sogu at Baldr inn goda dreymdi drauma stora ok
haettliga um lif sitt. En er hann sagdi Asunum draumana pa baru peir
saman rad sin, ok var pat gert at beida grida Baldri fyrir alls-konar
haska, ok Frigg tok svardaga til pess at eira skyldu Baldri eldr ok
vatn, jarn ok alls-konar malmr, steinar, jordin, vidirnir, sottirnar,
dyrin, fuglarnir, eitr, ormar. En er petta var gert ok vitat, pa var
pat skemtun Baldrs ok Asanna at hann skyldii standa upp a pingum en
allir adrir skyldu sumir skjota a hann, sumir hoggva til, sumir berja
grjoti. En hvat sem at var gert, sakadi hann ekki, ok potti petta gllum
mikill frami. En er petta sa Loki Laufeyjarson pa likadi honum illa er
Baldr sakadi ekki. Hann gekk til Fensalar til Friggjar ok bra ser i konu
liki. Pa spyrr Frigg ef su kona vissi hvat Esir hgfdusk at a pinginu. Hon
sagdi at allir skutu at Baldri, ok pat at hann sakadi ekki. Pa maelir Frigg:
"Eigi munu vapn eda vidir granda Baldri. Eida hefi ek pegit at gllum peim."
'Pa spyrr konan: "Hafa allir hlutir eida unnit at eira Baldri?"
'Pa svarar Frigg: "Vex vidarteinungr einn fyrir vestan Valholl. Sa er
mistilteinn kalladr. Sa potti mer ungr at krefja eidsins."
'Pvi naest hvarf konan a braut. En Loki tok mistiltein ok sleit upp ok gekk
til pings. En Hodr stod utarliga i mannhringinum pvi at hann var blindr. Pa
maelir Loki vid Hann:
"Hvi skytr pu ekki at Baldri?"
'Hvann svarar: "Pviat ek se eigi hvar Baldr er, ok pat annat at ek em
vapnlauss."
'Pa maelir Loki: "Gerdu po i liking annara manna ok veit Baldri soemd sem
adrir menn. Ek mun visa per til hvar hann stendr. Skjot at honum vendi
pessum."
"Hodr tok mistiltein ok skaut at Baldri at tilvisun Loka. Flaug skotit i
gognum hann ok fell hann daudr til jadar, ok hefir pat mest ohapp verit unnit
med godum ok monnum. Pa er Baldr var fallinn pa fellusk glumm Asum ortodok ok
sva hendr at taka til hans, ok a hverr til annars, ok varu allir med einum
hug til pess er unnit hafdi verkit. En engi matti hefna, par var sva mikill
gridastadr. En pa er Esirnir freis tudu at maela pa var hitt po fyrr at
gratrinn kom upp sva at engi matti gdrum segja med ordunum fra sinum harmi.
En Odinn bar peim mun verst penna skada sem hann kunni mesta skynn hversu
mikil aftaka ok missa Asunum med Asum er eignask viildi allar astir hennar
ok hylli ok vili hann rida a Helveg Baldr heim i Asgard. En sa er nefndr
Hermodr inn hvati, sveinn Odins, er til peirar farar vard. Pa var tekinn
Sleipnir, hestr Odins, ok leiddr fram, ok steig Hermodr a pann hest ok
hleypti braut.
burzum - decrepitude
Tears from the eyes so cold, tears from the eyes, in the grass sogreen.
As I lie here, the burden is being lifted once and for all, onceand for all.
Beware of the light, it may take you away, to where no evildwells.
It will take you away, for all eternity.
Night is so beautiful (we need her as much as we need Day).